kakanskilokamp

Så var den första cytostatikabehandlingen avklarad.
Satt med dropp i totalt sex timmar igår, olika mediciner mot biverkningar och två olika typer av cytostatika skulle in i kroppen.
I går kväll var jag trött. Blev dåsig av en del av medicinerna jag fick. Kämpade för att hålla mig vaken genom Desperat houswifes på tv i går, sedan var det sängen, och jag sov som en stock i över tio timmar.

Än så länge känner jag egentligen inte av några biverkningar, bortsett från tröttheten i går. Men det känns som om det är något kemiskt som rör till det inne i kroppen. Jag vet inte bättre hur jag ska förklara det.

Är jättenervös för att tappa håret. Det händer väl inte första dagarna, men kan börja märkas om en vecka ungefär. Tycker det fortfarande är svårt att förhålla sig till. Jag har remiss för peruk, och har varit rätt negativ till det. Men i går på behandlingen träffade jag en tjej, bara några år yngre än mig, som har bröstcancer. Vi började prata, och det visade sig att hon hade peruk. Och jag såg det inte! Då kändes det plötsligt bättre. Så jag ska nog åka upp på sjukhuset och titta lite vidare på det där i dag.

Tack för alla fina kommentarer.
Bloggen är en bra ventil, och jag blir för varje dag mer och mer överväldigad över alla fina kommentarer jag får från kända och okända människor, här på bloggen och i andra sammanhang.

Ska svara på ett par frågor från Vendela också:
Förra gången jag var sjuk så fick jag inte cellgifter, utan strålades och opererades. Så då påverkades inte håret. Och kylmössa har jag också hört talas om, men min läkare tog aldrig upp det. Ska kolla med henne inför nästa behandling, om jag har något hår kvar då som är värt att bevara....

kram alla.