kakanskilokamp

I julas var jag helt utan några vettiga byxor att ha till vardags.
Ett par jeans passade, och de var lagade.
Och så använde jag ett annat par som var lite för stora, och egentligen bortplockade från garderoben...

Så under mellandagarna, på rean, passade jag på att köpa nya byxor.
Nödvändigt, men dumt.
För det var då jag vägde som mest under mitt "återfall".

Ett par jag köpte satt bra då, lagomt löst och ledigt för att vara bekväma.
Två andra par var på gränsen till för tighta, men jag tänkte att jag chansar att jag lyckas komma igång igen.

I dag passar de perfekt.
Och det par som var lösa och lediga är egentligen förstora nu.

Att köpa kläder i mindre och mindre storlek är fortfarande det roligaste med att gå ner i vikt.
Det känns bra att ha blivit påmind om det igen.

Dagens vikt: ingen aning.
Batterierna var slut i vågen.
Nya är inhandlade till morgondagens vägning.