Tröstätning i kubik

Överätningen fortsätter.
Jag hittar inte stoppknappen.
Visst, jag har accepterat att det inte är någon idé att försöka gå ner i vikt nu.
Det är dödsdömt, även om tankar om pulver och så dyker upp då och då.

Men för den skull behöver jag inte göra mitt bästa för att gå upp i vikt...
Måste hitta något mellanläge. Balans.

Det är så uppenbart att jag tröstäter i det här läget.
Känslor som oro, nedstämdhet, rädsla och brist på kontroll dövar jag med att äta.
Och när jag nu har alla samtidigt, tja, då blir det mycket ätande för att skuffa undan alla känslorna.

En bra sak. Har varit duktig och promenerat i veckan.
Två långpromenader avklarade.
Ska få till två til i helgen.

Kommentarer
Postat av: Helena

Jobbigt när det blir så. Hoppas att du mitt i all tumult ändå ska få hitta balansen. Man mår ju ännu sämre psykiskt också, när vikten går åt fel håll. Det märker jag för egen del just nu. Men det är skitsvårt att bryta det. styrkekramar

2010-04-23 @ 14:58:51
URL: http://sextiotrekilosovervikt.blogg.se/
Postat av: Vendela

Jag har förvisso inte cancer, men tröstätning det vet jag allt vad det är :-( Det är skitsvårt att stå emot!



Skickar lite styrkekramar till dig <3

2010-04-25 @ 20:02:00
URL: http://vendelasextioatta.blogg.se/
Postat av: M

Har du inget stöd alls från familj och vänner?

Kolla din försäkring - ta stöd av facket om inte arbetsgivaren ställer upp. mm.

Du är alltid välkommen hit!

M

2010-05-09 @ 02:28:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0