kakanskilokamp

Så är det gjort.
Det sista av håret har fått falla för trimmern.
Frisören i morse tog bort det, för att peruken ska fästa bättre.

Det känns kalt.
Det känns udda.

Jag vet att jag definitivt inte har en framtid som skinheads.
Hahaha.
Inte för att jag någonsin varit särskilt vacker, men det här tar nog priset...

Däremot känns det riktigt bra med perukerna.
Har två olika varianter med mig hem för att prova lite mer, känna vilken av dem som sitter bäst på den rakade skallen. Frisyrerna och färgerna ligger nära det jag hade förut, så när jag väl bestämt mig ska frisökern klippa till dem lite, så det blir så nära som möjligt.

Men det är en märklig känsla att ha peruk. Som att ha en tjock mössa på huvudet, som man hela tiden är rädd att den ska hamna på sniskan. Gissar att det är en vanesak som det mesta här i livet. Till sommaren blir det nog en hel del bandanas och sjalar, för peruk är rätt så varmt!

Annars mår jag riktigt bra i dag. Har jobbat några timmar hemifrån, känner inte av några biverkningar än. Om det följer samma mönster som förra gången, så lär de komma om ett par dagar.

Nåväl.
Bjuder så länge på en bild på min skalliga hjässa.