kakanskilokamp

Har varit tyst på bloggen några dagar.
Har helt enkelt varit tom.
Inte haft något att skriva.

Det har varken varit jättebra eller jättedåligt.
Bara varit.
Äter visserligen alldeles för mycket. Vräker i mig glass och chokladsås just nu.
Men i övrigt fungerar det hyggligt bra.

I kväll var det premiär för att tvätta peruken.
Den ska tvättas i ett särskilt schampo och balsam, och sedan lufttorka över natten.

Just nu ser den ut som en enda stor hårtova.
Hoppas verkligen den blir bättre till i morgon!

Börjar vänja mig mer och mer vid att ha peruk. Har inte samma ångest över att träffa människor och att det ska synas att jag har peruk, att den ska halka av, att någon ska få för sig att rufsa mig i håret och dra av den.... Ni må tro att jag har haft ångesttankar om alla möjliga varianter!

Men tycker fortfarande det är jobbigt när folk kommenterar mitt hår. För det syns att jag gjort något med håret, även om både färg och frisyr är hyggligt nära mitt vanliga hår. I kväll var jag på ett arrangemang och träffade lite folk som jag inte träffar så ofta, och fick flera kommentarer om att jag var fin i håret och att jag måste ha nygjort det... Visst, det är bra att de tycker det är fint, det är väl ett tecken på att det inte syns att jag har peruk. Men samtidigt vet jag inte riktigt vad jag ska svara...

Annars är det nedräkning för nästa behandling som kommer om en vecka.
Och nya försök att få stopp på överätningen.