kakanskilokamp

Är så himla trött i kväll.
Var ute med några kompisar på krogen i går, och det blev sent, och som alltid när jag dricker minsta lilla alkohol så vaknar jag supertidigt.

Är för en gångs skull nöjd med min helg.
Först lite shopping på lördagen, blev ett par nya byxor från KappAhl, och till min stora förvåning och glädje funkade det med storlek 44. Stretchtyg - och de sitter som slickade - men ändå. Det gjorde min dag!
Utekväll med två kompisar, och det funkade bra. Åt en Ceasarsallad, och såg till att två glas vin räckte hela kvällen.

I dag en slöardag, med en promenad med kompisen AK på eftermiddagen.
45 minuter.

Känns skönt att jag har kommit i gång att promenera.
Känner mig peppad att fortsätta.

Tack för peppande ord om chips-kommentaren.
Har lyckats att inte grubbla en massa över det i helgen, utan försöker hålla det lite ifrån mig.
Ingen idé att grubbla över om det låg något bakom eller inte... men jag känner samtidigt att om det kommer ett bra tillfälle så ska jag försöka ta upp frågan. Inte för att anklaga eller kräva en förklaring, men försöka berätta att det här med att tröstäta och överäta är något som jag brottas med, och jag behöver stöd och uppmuntran, och inte skämt och pikar...

Att bli mer öppen med de människor som känner mig och finns runt omkring mig är ett måste, och något jag hela tiden brottas med. Det är svårt, när man som jag i så många år levt efter devisen att inte vara till besvär, inte sticka ut, inte visa sig sårbar.