kakanskilokamp

I går kväll hade jag snudd på hallucinationer - jag riktigt såg glass och choklad framför mig, hur jag tog bilen till affären och gick in och köpte onyttiga saker och sedan åt upp hemma i soffan.
Jag ska ju ändå göra ett längre uppehåll snart, så det spelar ingen större roll-tankar regerade i mitt huvud.

Jag vet inte varför jag klarade av att stå emot.
Konstaterar bara att jag gjorde det.
Det var inte enkelt. Fick hejda mig själv flera gånger, men det gick.

Kanske håller jag sakta men säkert på att lära mig att stå emot frestelser?
Men de är så förbannat lömska, förföriska och frestande..... uj!

En kollega har börjat på Xtravaganza och startade med deras pulverdiet härom dagen. Han var helt slut efter tre dagar och ville ha lite support. Det känns kul att han kom och ville prata och ville veta mer om hur jag gör och hur jag klarar av att gå på pulver-kurer. Jag har skrivit det förut, och får det mer och mer bekräftat: att jag nu vågar vara mer öppen och prata om mina viktproblem och mitt arbete för att gå ner i vikt gör sååå stor skillnad, det ger tusenfalt tillbaka. Det var jobbigt i början, men nu är det mest bara roligt, och jag upptäcker att många kollegor är uppriktigt nyfikna, och även peppande. Sedan får de givetvis bara den "snälla" versionen, inte detaljer om hur jag spårar ur och frossar loss, hur de deppigaste tankarna går och så vidare. Där har jag bloggen (och min terapeut) som min ventil.

Dagens vikt: fortfarande plus efter lördagens grillfest.
Vill att det ska gå snabbare ner.