kakanskilokamp

Jag har kört ner i diket.
Passivitetsdiket.
Har bara supersvårt att ta mig för något.
Sitter mest i soffan, tittar på tv och spelar meningslösa spel på datorn.

Visserligen har det varit supermycket regn och supermycket jobb de senaste dagarna, så det har väl inte funnits varken väder eller energi för att göra så himla mycket.
Men ändå.
Har ingen bra känsla i kroppen.
Ungefär så här kände jag mig för ett par år sedan när jag gick in i en depression.
Vill inte tillbaka dit!

Är i varje fall tillbaka på pulver på heltid igen.
Söndagens nystart gick väl inte lysande, men hallå - vad tänkte jag på. Att gå direkt från en fest med mycket vin = smått bakis på söndagen = omöjligt att låta bli att småfuska lite.

Det var inte så farligt, men med facit i hand så inser jag att jag inte ens skulle haft ambitionen att klara mig på bara pulver i söndags. Det var överambitiöst.

Längtar så otroligt mycket efter min semester just nu, men har drygt 2,5 veckor kvar.
Känner mig sliten och i stort behov av att bara få rå om mig själv.
Fram till dess är det nog bara att stå ut som gäller.