kakanskilokamp

I går började jag om med cambridge-kuren.
Sakta och försiktigt försöker jag hitta tillbaka.
Vet att varje omstart är tuff, kroppen vill ha mat, de dåliga vanorna har snabbt hittat tillbaka, och det är tufft i början när resultaten inte kommer.

Men jag har klarat det förut. Så jag ska klara det igen,
Lägger den mindre lyckade helgen bakom mig.
Det var då.
Siktar framåt nu.

Planen är att äta cambridge hela juni, med två uppehåll: en inplanerad födelsedagsfest och midsommar.
Annars pulver.

Min alltid så kloka och peppande cambridgekonsulent menar att jag kan ta åtta kilo under juni.
Jovisst, om jag är behård och inte äter minsta lilla utöver mitt pulver är det kanske möjligt.
Men jag har inte så högt ställda förväntningar.
Nu ska jag först och främst tillbaka där jag var innan London-resan och alla utsvävningar. Sedan ska jag försöka ta mig under 90 kg.

Kan jag klara det innan semestern så är jag nöjd.

Problemet är att jag inte har koll på vad jag väger nu - hur mycket uppehållet och det sista hetsätandet "kostat" mig. Vill inte ställa mig på vågen riktigt än. Ska försöka vänta till slutet av veckan, så jag i varje fall kommit över de första tuffa cambridge-dagarna.

Annars är jag mest irriterad över mina fladdriga överarmar. Det är som två konsumkassar som hänger och sladdrar, och inte har det blivit så mycket bättre av att jag gått ner i vikt! Visserligen är "påsarna" tomma nu, förut var de fyllda med fett. Men ärmlöst är i varje fall inte att tänka på den här sommaren heller...