kakanskilokamp

Jag vill inte prata om det. Har inget att säga. Orden räcker just nu inte till.
Det går så förtvivlat dåligt nu att jag vill krypa ut ur mitt skinn och ställa mig på torget och skrika i desperation.
Jag förstår verkligen inte varför jag inte kan ha någon som helst karaktär. Varför jag förstör för mig själv när jag fått resultat som jag är nöjd med, och som dessutom gett enorm inpackt på min hälsa. Men någonstans inom mig så tycker jag tydligen fortfarande att jag inte förtjänar det här...

I kväll har jag goda vänner på middag.
Sedan åker allt som inte hör ihop med cambridge och viktminskning ut med soporna.
Det finns inget alternativ.