kakanskilokamp

Så kom det.
Jag trodde att jag skulle få ett gädjefnatt, men i stället infann sig ett lugn.
En stilla nöjdhet.
Och nöjd är inte en känsla som jag är bortskämd med...

Dagens vikt: 99,8 kg.

Jag väger inte längre över 100 kilo. Det känns helst overkligt. Superlativen räcker inte till för att beskriva hur stort det här är för mig. Jag tror inte att någon som aldrig vägt över 100 kilo kan förstå hur fysiskt och psykiskt jobbigt det är, och vilket oerhörd negativ symbolkraft en tresiffrig vikt har.

Det är för tidigt att säga "jag ska aldrig mer väga över 100 kg". Jag har trots allt bara passerat gränsen med ett par hekto. Men jag känner mig så lugn och trygg med att klättringen nedåt fortsätter. Så om några kilo ska jag ge mig själv det löftet.

Det känns också bra att jag nu kan bocka av det första delmålet i min tidsplan; att väga under 100 kilo innan 20/1. Jag klarade det med en dag tillgodo.

Totalt har jag nu gått ner 23 kilo sedan jag började med cambridge.
Nästa tappsteg att beta av är 25 kilo minus.
Men i dag tillåter jag mig att vara lite stolt över mig själv.