kakanskilokamp

När det mesta känts motigt ett tag - och resultaten på vågen inte finns - så är det trevligt att få luta sig mot några andra fina resulta. Så nu känner jag hur motivationen och jäklar anamma kommer tillbaka!

Var i slutet av januari och kollade mitt blodsocker, och blev nu på morgonen uppringd av läkaren.
Han är helt lyrisk.
Han hävdar att jag inte längre är diabetiker.
Halleluja!

Mitt långtidssocker visade 4,7 vilket är ett helt normalt värde. Och det utan några som helst mediciner för att hjälpa ner blodsockret (de slutade jag med redan i november), Dessutom ger det mig en fingervisning att jag håller ett bra blodsocker även när jag äter - för långtidssockret i det här fallet visade ett genomsnitt att mitt blodsocker från tiden innan jul till slutet av januari. Och jul & nyår åt jag ju som vanligt (och lite till...).

"Jag vill använda dej som förevisningsexempel" sa läkaren på skämt.
Och fortsatte:
"Men det är oerhört viktigt att du håller vikten, för går du upp i vikt igen så hamnar du nog i samma situation med blodsockret".

Där kom det.
Just det.
Jag måste fortsätta ta hand om mig.
Bara för att det har gått bra kan jag inte luta mig tillbaka och strunta i allt nu. För då går det dåligt, inte bara på vågen utan även hälsomässigt.

Läkaren vill fortsätta följa mig, och nya prover är nu inbokade till i början av april.
Mitt mål är att kunna visa upp ännu bättre reusultat då när det gäller vikten.
Visa att jag är undantaget, som lyckas med en livsstilsförändring.
Och då måste jag börja i dag.
NU.
Ta mig tusan. Jag kan!