kakanskilokamp

Ingen förändring av vikten i dag, vilket var väntat efter gårdagens tröst-choklad.

Har tillbringat dagen med att försöka motivera mig att plugga, vilket har varit svårt. Pluggar ju på fritiden lite, för mitt eget nöjes skull, och just nu är vi i en del av juridiken som är urtrist.
Så det tar emot...
Har i stället kikat en del på repriser av Project Runway på TV3, spelat Snood och surfat runt.

Ingen särskilt produktiv dag med andra ord.

Det här med motivation är lurigt. Inser mer och mer att jag är en känslomänniska som har svårt att låta förnuftet tala när känsloran blir starka.
Hade lite glömt bort det, eftersom jag i några år åt antidepressiv medicin som kapade de värsta topparna och dalarna. Och det har tagit ett tag så här efter medicineringen att hitta tillbaka till mina känslor.
Är långt ifrån där ännu.

Vet att motivationen är något som kommer och går, och för egen del tror jag att en nyckel till framgång är att lyckas hålla ut hyggligt även när motivationen tryter. Samtidigt som det är en oerhört trevlig känsla när motivationen flödar, så är det riskabelt att luta sig mot den.
För när den är låg, då riskerar jag att falla.

Jag måste alltså hitta motivationen i mer än bara känslan.
Jag söker fortfarande.