Nära och långsamt

Tycker det går såå långsamt på vågen.
Vilket egentligen inte är sant.
För så här snabbt och så här mycket har jag aldrig någonsin gått ner i vikt.

Tålamod har aldrig varit min starka sida.

Morgonens vikt: 105,1 kg.
Nu är det så himla nära att jag tar mig under 105.
Det är en liten milstolpe för mig, för där under var det mycket, mycket länge sedan jag var...

Samtidigt känner jag att jag inte hinner med. Jag ser inte förändringen. Jag känner mig så himla stor och tjock och ful och otymplig. Ungefär som förut. Att jag snart gått ner 18 kilo kan jag inte fatta - och undrar förundrat vart de kilona suttit.

Men det är så irriterande att jag inte får fler kommentarer om att jag går ner i vikt!
Jag vill att folk ska se, notera, berömma!
Jag törstar som ett barn efter komplimanger, och blir besviken varje dag när de uteblir.

Varför kan jag inte vara lugn och nöjd i mig själv, och bara vara glad över att jag lyckas med min förändring?

För övrigt gör min axel ondare än någonsin i dag. Aj.


Kommentarer
Postat av: Monika

Vad duktig du är, 18kg är bra jobbat. Kan förstå att det kan vara frustrerad då inte omgivningen komenterar, men har du mätt dej det brukar ge en gnista kämparglöd då man märker att cm efter cm försvinner.

Håll ut och kämpa på snart nog märker omgivningen din förändring.

2008-10-28 @ 09:31:01
Postat av: Vendela

18 kg är ju jättebra!! Ta fram ett kort från tiden innan du började viktnedgången och jämför med ett färskt så kommer du se stor skillnad :-)

2008-10-28 @ 11:10:22
URL: http://vendelasextioatta.blogg.se/
Postat av: Mikaela

vad duktig du är! vad gör du för att gå ner i vikt?

2008-10-28 @ 11:13:38
URL: http://thisismikaela.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0