Inte så illa som befarat...
Har nu överlevt besöket hos diabetessköterskan. En gullig dam som försöker motivations-prata och peppa. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det.
Jag kan teorin. Jag kan föreläsa om hur jag borde göra - och hur bra jag mår när jag gör som jag borde göra.
Det är praktiken som jag inte får till. Att hålla ut i de jag borde göra även i motgång.
Mina värden var väl rätt så hyggliga. Blodsockret ligger för högt, 7,3, vilket ändå var bättre än vad jag befarat. Alla andra värden bra, förutom vikten då. Även om jag på den officiella kurvan får notera en viktnedgång sedan jag sist vägde mig hos diabetessköterskan. Jippi.
Försöker nu ta fasta på en sak som vi pratade om:
tio kilo minus och mitt blodsocker kommer med all sannolikhet vara på normala nivåer igen.
Tio kilo.
Det är väl ändå inte omöjligt?
Jag kan teorin. Jag kan föreläsa om hur jag borde göra - och hur bra jag mår när jag gör som jag borde göra.
Det är praktiken som jag inte får till. Att hålla ut i de jag borde göra även i motgång.
Mina värden var väl rätt så hyggliga. Blodsockret ligger för högt, 7,3, vilket ändå var bättre än vad jag befarat. Alla andra värden bra, förutom vikten då. Även om jag på den officiella kurvan får notera en viktnedgång sedan jag sist vägde mig hos diabetessköterskan. Jippi.
Försöker nu ta fasta på en sak som vi pratade om:
tio kilo minus och mitt blodsocker kommer med all sannolikhet vara på normala nivåer igen.
Tio kilo.
Det är väl ändå inte omöjligt?
Kommentarer
Trackback
