kakanskilokamp

Okej, även om jag försöker skärpa mig och ta en liten stund i taget så finns det frestelser som är rätt så svåra att motstå. I dag är en dag som hade kunnat sluta som en perfekt dag. Nu blir det bara nästan perfekt. Jag tog mig i väg på vattengympan, åt en riktig lunch med mycket grönsaker, packade min matsäck för jobbet - utan onyttigheter.

Väl på jobbet så står ett litet fat med chokladkakor på ett litet bord strax utanför mitt rum.
De bara står där.
Och väntar.
Det är fritt fram att ta för den som vill.
Precis utanför mitt rum.

Det var omöjligt att stå emot.
Men gott som fan...

Men det är ett litet framtsteg: jag nöjde mig med en kaka. Inte ett helt kakpaket som jag smällde i mig i går.
Man får vara glad för det lilla.