I väntan på ketos

Andra dygnet med vlcd = very low calorie diet = nutrilett. Det går förvånansvärt bra. Men det känns för tidigt att dra några växlar på det ännu.

I går kväll var jag rejält sugen när jag kom hem från jobbet och kokade mig ett ägg. Åt med kavias. Det var ljuvligt. Och jag var nöjd med det. Otroligt. Det är intressant att se hur mycket psyket spelar in, att när jag helt väljer bort mat så blir det enklare att motstå frestelser. En klar fördel är ju att jag inte behöver vara i butiker med massa frestelser så ofta...

Har surfat runt en del i dag och läst på mer om vlcd. Det är den metod som bland annat används på Huddinge och Sahlgrenska i behandling mot övervikt. Då kör man kurer på minst åtta veckor. På egen hand, utan läkarkontakt, så rekommenderas inte mer än två veckor. Men hittade en artikel av Stephan Rössner i Läkartidningen där han skriver om att egen behandling där man kör flera två-veckors-kurer med tre-fyra veckor av vanlig, kalorifattig mat emellan, är helt okej.

Värt att testa i fall jag klarar av den här första svängen.

Annars väntar jag nu på att ketosen ska inträffa. Det är ett tillstånd då kroppen börjar förbärnna fett i stället för kolhydrater. Samtidigt så dämpas hungerkänslorna och man kan känna sig lätt euforisk. Låter intressant. Nackdelen är att man kan få dålig andedräkt... och dofta lite lätt aceton från kroppen. Nåväl, det kan jag stå ut med om det ger resultat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0