kakanskilokamp

Gårdagens omstart med ren kur och cambridge gick fullständigt åt skogen.
Det finns inga förskönande omskrivningar.
Det är bara att erkänna, jag ballade ur och stoppade i mig onyttigheter.

Tror att det är en viss nervositet som spökar, tillsammans med en helstressig dag på jobbet.
Och sedan så hade jag onyttigheter hemma i form av chips och nötter. Rester från helgens fest.
Jag vet att jag inte klarar av att ha det hemma. Det jag har hemma, det stoppar jag i mig.
Så enkelt är det.

Nå, chipset är i varje fall uppätet och resterande nötter ska jag bära ner i förrådet i källaren nu på förmiddagen. Där får de stanna tills det blir dags för nya festligheter. För lite snål är jag ju också, och nämns inte slänga bort hur mycket som helst...

Idag tar jag nya tag. Ren kur gäller fortfarande.
Jag tänker på min läkare som skällde på mig och hotet om att jag måste ta sprutor i framtiden om jag inte lyckas gå ner i vikt. Det är en sporre.
Jag tänker också på min pappas 70-års fest om en månad och känslan att komma dit och det ska synas på mig att jag har gått ner i vikt.
Det är också en sporre.

Nervositeten då, jo den hör ihop med dagens tandläkarbesök.
I dag sätter jag in tandställning.

Nya räls.
Kanske blir det färre urspårningar efter det?